Where do you wanna go today Mr Mäcitaloo?

Det bor ett monster i garderoben. Under sängen. Ute i mörkret. Den otäcka känslan av att inte räcka till. Att vara någon som inte är att räkna med. Vara ett undantag i ledet. Orsaken till att det går i stöpet.

För när dimman gryr och ditt väsande visslande inte längre går att ur-tyda ur samtiden. Då är det din tur att naklas din personliga vendetta med din värsta nemesis.

När sanden runnit klart. När det längre inte finns någon nödutgång att flyga sin kos. Då är det allvar!

Väntan kan vara din värsta antagonist i mannaminne. En bitterljuv kombatant som "really rough you up"! Får dig att äta lera och tänka på stjärnorna. Glömma din plats i tiden och bara tänka överlevnad. Förse dig med din bästa uppsättning verktyg och värka fram ett bål av emotionella pilar som du spottar runt dig.

Allt för att inte brytas ned av din egen samtid som kretsar som en planetarium kring ditt alldeles eget universium.

Där mitt ibland dem står du som en statist i din alldeles egen film. För när du tror att allt är över så har det just börjat akt nummer duo.

För du får alltid en andra chans att lyckas med att misslyckas att finna vägen ditt hjärta bär hän.

Du finner alltid en väg som din hjärnas GPS stakat ut för att omhulda sanningen. Men vad är sanningen ... för dig?

Tar den knotiga kvisten och beger mig vidare på en smal tråd i mitten av illdåd och dårskap.

Blunda för nu börjar färden!