Where do you wanna go today Mr Mäcitaloo?

Being mad as a hatter, being mad as yourself, beliving your a hatter. In a mad land far away fromreality check and bloodpressure, you might assume your a turkey running wild. Being missplaced; lost for sure during your everyday jogg trough countryside being ashamed of your true identity and place in lifewheel called your sentence during theatime. Continusly seeking the bloodline during a wounded heart, shoot down by a evil misscaraged angry mob of heyenas.

Only takeing a bite of your past scentens brought to you during commercials while being put of; enough as(s) it is. Haveing your last break. Figurering your last scentense over thea time in other part of the world. You realize that you just have lost the last piece of your understanding while you even wasn´t there. Placed in order to function for a higher cause they told you. Meaning your next in line for suckerpunch. You duck un-intensionsly. Losing your glasses. Finding a room in the wall. A Crypt where you can hide for not being a good gunner. Being missed by only a handfull of ants playing games inside your mind. Cause how are you well being. Walking the celling with rubber boots and a helmet of clay.

Thinking backwords or neither breathing then eating slices of your countions. Fireflys circeling around you like angry fire bullets. Haveing a blast or just being passed. By the locomotive of a angry wizard. Speeding lightspeed ahead of everyone careing to try noticing him blowing himself skyways away. He´s a hero now. Blowing smoke up the chimney. Telling storys of unicorns flying sideways doing airline commercial.

There´s your life in a bucket. Rocking sideways throught storms upcome by emotions of a past that wasn´t meant for this world. Drawn like EKG´s on the celling when you malfunction in the middle. Reseting by twitching the electric´s flying airmiles to nearest hospital. Kickstarting your heart while it feels like you fainting in to cloudy streets of unknown cities. Burn marks on your chest meaing you did confess that life is worthy of being attached to for a while more. Stepping like Chaplin. Catching the sunlight with your eyes. Hello world this is a message from the center of feel good. Im gonna make it through ...

 

Det är viktigt att fira när man känner framgång. Att låta sig själv bli riktig jävla glad och njuta av framgången. Känna att man lyckades just då och att andas och smaka framgången. Det här är livsviktig för mig. Att skaffa en yrkesidentitet är för mig lika viktigt som att vakna på morgonen.

Så efter den här mentala berg och dalbanan .. har jag landat på marken igen. För det kom och ruskade om mig som en virvelvind. Fick mina sinnen att explodera, sköt iväg min glädje till nya höjder (I think I heard a shot - Zack dela rocha).

Den kvällen överraskade min älskade sambo mig. Fick ett fint kort och en ny klocka (Im a collector, klockor, dryck, ja lite olika grejer). En svart av märket Jet Set. Skålade i kylt bubbel. Sedan satte jag mig ute på balkongen. Med mitt rocky kristallglas (special made, tack ännu en gång honey). Rökte en cigarr och drack av min Limited Tequila (nej inte blasket du dricker på lokala öl-sjappet). Räknade moln och för en stund så befann jag mig på en annan planet. Allt klickade. Som ett perfekt stämt piano.

Måste låta sig glädjas! Lika viktigt som att komma ihåg att andas.

Wag the dog ...

Sansat dårskap; fångat i en låda full av förväntningar. Markisen skymmer solen som ger mig kraft. Jag ägnar min lunch att räkna tid. Har en lugnande inverkan. Occkuperar mitt sinne med nya intryck. Allt känns som en ny lärdom. Också en lärdom att jag aldrig kommer orka med att blogga varje dag.

Jag är en sällsam vind. Kanske skulle jag orka om jag vaknade varje morgon till känslan av total frihet. Kanske .. men att tugga på tungan skulle inte göra det bättre.

Will you feel better? Yes I would Miss Regina Spektor!

För i tanken når jag alltid den tomma dammen fylld av tjära. Jag knä böjer framför. Så nära att jag nästan trillar i med hjälp av tyngdlagen. Sitter där och tyst betraktar den. Det stora sagoträdet i mitten som guppar runt som en liten livbåt där. Med blad som ger viskande läten från sig.

Där sitter jag på huk som en katt och lyssnar till dess sång, vers, babbel! Ler så fånigt till läten som bara hörs till dem som verkligen lärt sig att lyssna. Ser en siluett .. av Milton. Bara jag kan se honom. Han blinkar och lyfter vingen i en väldigt elegant gest.

Jag ler och nickar mot honom. Sväljer hårt! Mille Förlåt!

Arcade Fire - Intervention

The King has taken back his Crown

Spela högt, spela högre en helvetet. Precis så menade Manowar. Manade på mig, min ungdom i min röda Opel. Å som jag älskade den bilen. Den tog mig fram över asfalten. Jag svischade fram som en torped. Ung och arg. Men med ett hjärta som tyngde i bröstet.

Allt började två veckor innan jag ryckte in i armen. Det låter mycket bättre än att skriva, obligatorisk värnpliktsjänstgöring. Jag var sen med körkortet för min årskull. Men så körde jag över 100 mil under en veckas tid. Alltså jag fixade inte körkortet direkt efter mina obligatoriska 18 år i livet.

I min bil, eller ja mina föräldrars "ride" spelade jag så det vibrerade i metallen, också i mitt huvud. Musiken gav betong i foten som vilade på gaspeldalen. Men det jag kände var friheten av att styra över sitt eget transportmedel.

Allt började i min morfars Volvo 240. Hade jag kunnat hade jag ägt den fortfarande. Ägande, så västerländskt, så mycket ekorre. Men så mycket människa, lika fullt!

Ground control to major Herbert? Hör du mig morfar?

David Bowie - Ground Control to major Tom

Jag räknar andetag, tankar och sekunder. Ristar streck i sinnet över tiden som passerar. Solen har sedan länge tackat för idag. Jag bugar ödmjukt. Tack solsken. Du får mig att känna att det är fridens att promenera till arbetet. Stjärnhimlen kommer ligga som ett lock över mig när jag vandrar hem i natten när jag är klar här.

Jag andas frisk luft och hör inte annat än passerande bilar. Just i den stunden önskade jag att jag kunde vrida ner volymen så endast luftens viskningar hördes. Att allt bakgrunds ljud bara försvann. Bussens kompressors stönande, osmorda bromsar, fulla människor, allt bakgrundsljud. Bara för en stund.

Allt handlar om att stål-sätta sig. Gilla läget. Jag dag-drömmer, istället!

Plundrar mitt sinne på konstruktiva ideer. Tänker på Alice i underlandet. Tänk på minst 5 omöjliga saker före frukost .. eller var det sex saker? Tankarna flyger iväg. Jag har alltid sedan jag var liten kunant vandra upp och ner. Uppe i taket så att golvet blir taket och vice versa.

Det är en första tanke som jag försonas med. Det är en bra tanke. Oförstörd och omöjlig!

Sedan tänker jag på Dr Baltazar, en fläkt från tidiga år. Blir lite nostalgisk. Men det tar vi en annan gång!

Dr Baltazar (favorit figur från barndomen).