Allt för konsten ...

Spela högt, spela högre en helvetet. Precis så menade Manowar. Manade på mig, min ungdom i min röda Opel. Å som jag älskade den bilen. Den tog mig fram över asfalten. Jag svischade fram som en torped. Ung och arg. Men med ett hjärta som tyngde i bröstet.

Allt började två veckor innan jag ryckte in i armen. Det låter mycket bättre än att skriva, obligatorisk värnpliktsjänstgöring. Jag var sen med körkortet för min årskull. Men så körde jag över 100 mil under en veckas tid. Alltså jag fixade inte körkortet direkt efter mina obligatoriska 18 år i livet.

I min bil, eller ja mina föräldrars "ride" spelade jag så det vibrerade i metallen, också i mitt huvud. Musiken gav betong i foten som vilade på gaspeldalen. Men det jag kände var friheten av att styra över sitt eget transportmedel.

Allt började i min morfars Volvo 240. Hade jag kunnat hade jag ägt den fortfarande. Ägande, så västerländskt, så mycket ekorre. Men så mycket människa, lika fullt!

Ground control to major Herbert? Hör du mig morfar?

David Bowie - Ground Control to major Tom


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0