Rötter ...
Ibland glömmer jag bort att känna efter när det gör ont i själen. När det liksom tar stopp och värker. Jag är en känslans riddare men ibland dövar jag mina tankar och låter dem skrika i sina katakomber. Jag tänker Freud, eller ja vilken psykolog gubbe det nu var. Trycka undan känslor, det undermedvetna. Förtryckta känslor likt sjunk bomber.
Gilla läget, hatar det jävla uttrycket. Kapsla in och förtryck, paketera och lek kamelont. Då önskar jag nästan att jag briserade i en kaskad av känslor. Nu har det blivit till min nemesis. Mattis du har ditt berg jag har .. ja det jag inte kan beklä med namn.
Allt grundar sig i rötterna. Starten, på livet, 30 år sedan. Sen solen bländade mig. Mycket vatten har runnit under broarna. Min hud är blästrad och jag har slutat växa på höjden.
Jag är en del av ett träd, ett livsträd, en gren, ett skott på en kvist. Jag tänker på rötterna. The soil, där allt började. Dem som bar mig fram i början av livet. Mina idoler, nu spelar dem poker i himlen.
Fan vad jag saknar dem!
Gilla läget, hatar det jävla uttrycket. Kapsla in och förtryck, paketera och lek kamelont. Då önskar jag nästan att jag briserade i en kaskad av känslor. Nu har det blivit till min nemesis. Mattis du har ditt berg jag har .. ja det jag inte kan beklä med namn.
Allt grundar sig i rötterna. Starten, på livet, 30 år sedan. Sen solen bländade mig. Mycket vatten har runnit under broarna. Min hud är blästrad och jag har slutat växa på höjden.
Jag är en del av ett träd, ett livsträd, en gren, ett skott på en kvist. Jag tänker på rötterna. The soil, där allt började. Dem som bar mig fram i början av livet. Mina idoler, nu spelar dem poker i himlen.
Fan vad jag saknar dem!
Gabriellas Sång (jo fantastiskt låt)
Kommentarer
Trackback
