Where do you wanna go today Mr Mäcitaloo?

När känslan av ofullkomlighet lagt sig så känns det plötsligt som att kroppen urlakas och behöver hängas på tork. So I hang myself to dry. Mitt under akten av vaksamhet vaknar sinnet till liv. Livsglädjen sprider sig genom artärer och skjuter ut sig i explosionsartade former genom en dammig gestalt. Skuggan av att vandra rakryggad som en ung-björk, hastigt men vaksamt glida fram genom dimmiga vägar. Sökandes utan en lykta, med ryggen som karta över ut o-upptäckt landskap som slingrar sig fram. Solen vänder sakta från rygg till gärning och visar sig sakta bortom molnen, bortom askan, innanför parken, bortom höghusen. Sömnigt sakta klättrar upp för en bräcklig stege. Finns inte koffein i världen som kan öka det skeendet.

Bakbunden och förtappad vaknar han i en pöl av mänsklig avund. Sittandes mitt emot hans tillhåll. Stirrandes, förtappad och koncentrerat. För nu finns längre inga gränser. Den sista utposten naklas hans väg. Någon har stulit hans skor. Nu saknas bara rocken.