Up in the clouds ... Baltazaar Waltz ...!

Tillbaks till rötterna! Mala kaffebönor, odla egna kryddor, fixa egen glass, fiska sin egen fisk, kolsyra sitt eget vatten. Jag vill vara modern men ändå komma så nära källan som möjligt. Gärna bo i ett hus nära vattnet (precis so alla andra). Men i ett hus som är gammalt, som har karaktär, något att berätta. Inte arkitetkt byggt utan full av historia som en gammal fiskargubbe, eller tant för den delen.

Vintage är ju mode men inte så jag menar. Ett hus med karaktär. Prinsessan vi vet när vi hittar rätt!

http://hoforsbloggen.se/blog/wp-content/2010/02/kronsblomshus.jpg

Fantasihus! Tänker på Dr Baltazaar!


Would you feel anything at all?

Att döva ut samtiden med hög musik är en väldigt givande behandling för mitt sinnelag. Jag stör ut det med musik som jag verkligen älskar. Som får mig att i otakt stampa i golvet och le av ren eufori. En skön känsla det.

Tvättar mitt solkiga samvete i en bäck fylld av hopp och längtan. Jag är en ensam krigare i själen, som bär ett berg av egen spunnen förväntan om lycka och framgång. Kolliderade med verkligheten. Saltar dem mentala rappen och känner mig levande. Fuck me and call med Santa!

Hänger all förväntan på tork och ler mot solen. Ingen kan skada mig i denna stund. Inga ord kan få min dag att regna ner som skit från himlen.

Förväntan, screw you hippe! Ser fram emot helgen!

Leka kock, spela brädspel, röja loss på Ikea!

http://images.google.se/imgres?imgurl=http://media.ne.se/neimage/1519932.jpg&imgrefurl=http://www.ne.se/mupparna&usg=__n3EZ5ncMh5HQ0ku8InRHvW_tjR4=&h=500&w=414&sz=64&hl=sv&start=19&um=1&itbs=1&tbnid=txwGo3tyVj6d8M:&tbnh=130&tbnw=108&prev=/images%3Fq%3Dmupparna%26start%3D18%26um%3D1%26hl%3Dsv%26sa%3DN%26ndsp%3D18%26tbs%3Disch:1

Im Old School - Swedish Chef and Kermit


What if ... I might ...

Metaforiskt talat; jag sket i det blå skåpet. Halkade på min egen svada bildiligt talat. Landade ovanför en avgrund som inte visade någon hänsyn för min galenskap. Förpassade mig i mental boja och leddes av föraktet längs en golgata av förakt.

I am the bad man! The sad man ...

What happens in vegas stays in vegas ..

http://www.sodahead.com/fun/who-is-the-most-honest-sodahead-part-b/question-935761/?page=2


News flash

När jag räknat in obligatorisk tid så är jag fri. Då kan jag vara människa igen. Ägna mig åt min egna tankar. Tanken av att människor i väst är borskämda av ren slentrian drabbar mig ofta. Vi vill äga allt, men aldrig ta ansvar för kunskapen. I min värld bör varje inidivid ta ansvar för sitt handlade.

Kunskap är inte alltid gratis men den finns där i olika skimmer för att övervinnas av dem som söker den. Jag är inte raketforskare men knoppen mellan axlarna finns där ändå och känner något. Formulerar tankar och funderingar. Jag tänker Strindberg "det är synd om människorna". För det är verkligen synd om människor som inte tar sig tid att tänka själva.

"I pity the fool" sa mr T. Kan inte annat än hålla med honom. För jag är också en samlare. Jag samlar citat. Meningar som låter bra eller har en "clever punch". Jag jag är en sådan nutidsmänniska som blandar svenska men engelska.

Jag känner mig också förbannat hungrig. Hungrig efter kunskap! Det finns inget som känns så förbittrande som människor som på något sätt insuerar genom deras egen trångsynthet att jag inte klarar det jag före-tagit mig.

News flash! Jag är mer envis än en fjällbjörk på tundran. Jag trivs med utmaningar, annorlunda förutsättningar. Cynism är inte undergången, det är en väg till förståelse och insikt.

http://i32.photobucket.com/albums/d21/gobey6/LWL20002-20Marv.jpg

Marv (vilken hjälte, en av bästa filmern jag sett).



Allt för konsten ...

Spela högt, spela högre en helvetet. Precis så menade Manowar. Manade på mig, min ungdom i min röda Opel. Å som jag älskade den bilen. Den tog mig fram över asfalten. Jag svischade fram som en torped. Ung och arg. Men med ett hjärta som tyngde i bröstet.

Allt började två veckor innan jag ryckte in i armen. Det låter mycket bättre än att skriva, obligatorisk värnpliktsjänstgöring. Jag var sen med körkortet för min årskull. Men så körde jag över 100 mil under en veckas tid. Alltså jag fixade inte körkortet direkt efter mina obligatoriska 18 år i livet.

I min bil, eller ja mina föräldrars "ride" spelade jag så det vibrerade i metallen, också i mitt huvud. Musiken gav betong i foten som vilade på gaspeldalen. Men det jag kände var friheten av att styra över sitt eget transportmedel.

Allt började i min morfars Volvo 240. Hade jag kunnat hade jag ägt den fortfarande. Ägande, så västerländskt, så mycket ekorre. Men så mycket människa, lika fullt!

Ground control to major Herbert? Hör du mig morfar?

David Bowie - Ground Control to major Tom


The Forgotten ...

En av dessa dagar, som slutligen bildar ett år, en enhet, ett årtal. Staplar det på hög och glömmer bort det med tiden. Ramlade påväg till arbetet. Det kommer jag att minnas. Ironiskt nog med tankarna svävande på benbrott, äldre personer som brutit lårbenshalsen. Känns nästan lika vanligt som att bli förkyld.

Jag bröt inget, men den hastiga smärtan var väldigt kännbar, men jag vandrade vidare! Log mot solen och andades frisk luft. Hoppas att jag har gode bra läk-kött!

Ljuset gör mig till en omvänd vampyr. Jag välkomnar ljuset. Ler mot solen och önskar vårens antågande snarast.

På vägen mot arbetet tänker jag på GSP och Brock Lesner. Vem skall någonsin kunna stjäla deras kronor? Vem skall jag stjäla kronan från?

Så är arbetsdagen slut. Sambon hämtar mig i lånad bil. Åker enkel väg hemmåt!

Hemma ... fuckin Shan-gri-lalala .... ser The Forgotten på femma. Shit vad jag saknat Christian Slater jag väl ser honom i rutan.


The Forgotten (promo)


RSS 2.0